Symptom vid högt kolesterol

Skrivet av: Redaktionen

Senaste Àndring: 

Kolesterol Àr inget farligt Àmne i sig. TvÀrtom: det Àr ett fettÀmne (en lipid) som Àr nödvÀndigt för cellvÀggarnas uppbyggnad, produktionen av gallsyra (vilken möjliggör nÀringsupptaget i tarmen), hormonsyntesen och bildandet av D-vitamin. Kort sagt: kolesterol Àr oumbÀrligt för kroppens livsviktiga processer. Det Àr dock av vÀsentlig betydelse att kolesterolvÀrdet i kroppen hÄlls pÄ en viss nivÄ. Annars kan problem uppstÄ.

Hur fungerar kolesterol?

Den största delen kolesterol produceras i levern. Resten fÄr vi i oss genom det vi Àter. Kolesterolet transporteras via tarmar och blodkÀrl till de delar i kroppen dÀr det behövs.

Under transporten Ă€r kolesterolet ”förpackat” i lipoproteiner (en sorts proteinbollar). Detta förhindrar fettet frĂ„n att klumpa ihop sig i blodbanan. Det finns tre sorters lipoproteiner: HDL, VLDL och LDL. HDL (frĂ„n engelskans “high-density lipoprotein”) och VLDL (“very-low-density lipoprotein”) brukar kallas för ”det goda kolesterolet”. LDL (“low-density lipoprotein”) brukar kallas för ”det onda kolesterolet” eftersom det har en tendens att inlagras i blodkĂ€rlens innervĂ€ggar.

Vad menas med ”högt kolesterol”?

Man talar om högt kolesterol nÀr halten av LDL-kolesterol Àr för hög. Denna variant har en tendens att inlagras i artÀrernas innervÀggar sÄ att kÀrlen blir trÀngre eller helt blockeras.

Blodundersökning

Det enklaste sÀttet Àr att gÄ till huslÀkaren och ta ett blodprov. Men numera gÄr det Àven att sjÀlv undersöka kolesterolnivÄn i blodet. Du tar sjÀlv ett blodprov och skickar det till ett laboratorium. DÀr testas blodet pÄ vissa inflammationsvÀrden och fetter, bl.a. det goda kolesterolet HDL och det onda LDL. Dessa fetters inbördes förhÄllande Àr en bra indikator pÄ hur hög risken Àr för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Undersökningsresultatet skickas sedan hem till dig per e-post.

Vilka Àr symptomen pÄ högt kolesterol?

Högt kolesterol kallas ibland för ”den smygande döden”. Detta tillstĂ„nd har nĂ€mligen vĂ€ldigt fĂ„ tydliga symptom, trots att det utgör en viktig riskfaktor för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. DĂ€rför har vi delat upp symptomen i synliga och indirekta symptom.

Synliga symptom vid högt kolesterol

De enda synliga symptom som kan tyda pÄ högt kolesterol Àr:

  • Upphöjda, gula flĂ€ckar i ögonlockshuden (xantelasma).
  • En vit ring runt iris (arcus lipoides).
  • Knöllika förtjockningar pĂ„ muskelsenor (xantom). Dessa fettvĂ€xter syns oftast pĂ„ hĂ€lsenan och handledens senor. De kan ocksĂ„ bildas pĂ„ senorna i fötter, knĂ€n eller armbĂ„gar.

Indirekta symptom vid högt kolesterol

De övriga symptomen pÄ högt kolesterol Àr indirekta till sin natur. Med detta menas att olika tillstÄnd som indirekt orsakats av högt kolesterol kan fungera som indikatorer. Dessa tillstÄnd ger symptom som orsakats av förtrÀngning i blodkÀrlen (Äderförkalkning).

Åderförkalkning

Åderförkalkning eller ateroskleros uppstĂ„r framför allt i kĂ€rlvĂ€ggarna i kransartĂ€rerna, aortan och aortans förgreningar. Inlagringen av kolesterol (bildandet av aterosklerotiska plack) Ă€r en smygande process. LĂ„ngsamt men sĂ€kert förtrĂ€ngs artĂ€rerna, vilket gör transporten av (syrerikt) blod allt svĂ„rare. Symptom uppstĂ„r först nĂ€r kĂ€rlvĂ€ggens diameter har minskat med 50% p.g.a. inlagrat kolesterol.

Vilka symptom som uppstÄr p.g.a. högt kolesterol beror pÄ hur grav Äderförkalkningen Àr och var i kroppen förtrÀngningen befinner sig.

KĂ€rlkramp

FörsÀmrad blodcirkulation till hjÀrtat kan t.ex. leda till bröstsmÀrta (kÀrlkramp eller angina pectoris). BröstsmÀrtan uppstÄr framför allt vid fysisk anstrÀngning eller stress. HjÀrtat fÄr inte den extra mÀngd syre som det behöver i dessa situationer, vilket resulterar i en tryckande smÀrta i bröstet.

Trötthet och andfÄddhet

Andra tecken som kan tyda pĂ„ högt kolesterol Ă€r bl.a. trötthet, andfĂ„ddhet, yrsel, ökad svettning och illamĂ„ende. NĂ€r högt kolesterol orsakar blodkĂ€rlsförtrĂ€ngning i benen, mĂ€rks detta först och frĂ€mst genom symptom sĂ„som krampartad smĂ€rta eller trötthets-/domningskĂ€nsla i benen vid gĂ„ng, trappgĂ„ng eller löpning. Detta tillstĂ„nd brukar ocksĂ„ kallas för ”fönstertittarsjukan”. Åderförkalkning i hjĂ€rnan kan t.ex. leda till koordinationssvĂ„righeter eller synförlust.

HjÀrtinfarkt

NÀr en artÀr blockeras helt, uppstÄr syrebrist i den vÀvnad som samma artÀr normalt sett förser med blod. I hjÀrtat (kransartÀrerna) leder detta till hjÀrtinfarkt och i hjÀrnan till TIA (vid kortvarig syrebrist) eller stroke (vid lÄngvarig syrebrist).

Dylika blockader orsakas oftast av att en blodpropp uppstÄtt genom en bristning i kÀrlvÀggen med inlagrat kolesterol (och andra Àmnen). Blockader p.g.a. blodpropp kan antingen uppstÄ dÀr kÀrlvÀggen brustit eller lÀngre fram i blodbanan.

Ett vanligt symptom pÄ hjÀrtinfarkt Àr plötslig, mÄttlig till kraftig smÀrta i bröstet. SmÀrtan kan strÄla ut till kÀkarna, axlarna och ryggen.

TIA eller stroke

Symptomen vid TIA Àr bl.a. förlamningstillstÄnd i ansiktet, synförlust ena ögat/bÀgge ögonen, dubbelseende eller svÄrighet att prata eller förstÄ vad andra sÀger. Dessa symptom Àr övergÄende. Om symptomen kvarstÄr talar man om stroke. Dessa tvÄ exempel pÄ indirekta följder av högt kolesterol kan vara livshotande.

Behandling vid högt kolesterol

Högt kolesterol kan behandlas pÄ tvÄ sÀtt:

  • FörĂ€ndrad livsstil vad gĂ€ller kost och motion.
  • Medicinering i form av statiner.

Anpassa din livsstil

Vid mindre förhöjningar av kolesterolvĂ€rdet (5-7 mmol/l) kan förĂ€ndringar i livsstilen ge tillrĂ€cklig effekt – enbart Ă€ndrade kostvanor kan sĂ€nka kolesterolvĂ€rdet med 10%.

Undvik mÀttat fett

Det viktigaste kostrĂ„det Ă€r att minska – eller helt utesluta – intaget av mĂ€ttat fett. MĂ€ttat fett finns bl.a. i feta köttprodukter (t.ex. korv), ost, grĂ€dde, kakor och andra bakverk. Rekommenderat maximalt dagsintag av mĂ€ttat fett Ă€r 30 gram för mĂ€n och 20 gram för kvinnor.

Ökat intag av omega-3-fettsyror

Undvik kokos- och palmolja vid matlagning och anvĂ€nd istĂ€llet oliv- eller linfröolja. Ät fem portioner frukt och grönsaker dagligen: dessa produkter innehĂ„ller inga kolesterolhöjande fetter och kan fungera som ersĂ€ttning för produkter som innehĂ„ller kolesterolhöjande fetter. Ät fet fisk, sĂ„som makrill, tonfisk eller lax, minst tvĂ„ gĂ„nger i veckan. Dessa fisksorter Ă€r rika pĂ„ omega-3-fettsyror, vilka sĂ€nker kolesterolvĂ€rdet. Omega-3-fettsyror finns Ă€ven i avokado och nötter.

Ät mindre socker

Triglycerider reagerar framför allt pĂ„ produkter som innehĂ„ller mycket socker, sĂ„ minska intaget av socker – och av alkohol!

Ägg gĂ„r bra att Ă€ta

Underligt nog gÄr det bra att Àta Àgg, Àven om de innehÄller mycket kolesterol. Detta kolesterol tas upp av kroppen pÄ ett sÀrskilt sÀtt och leder inte till en ökning av det cirkulerande kolesterolet.

Ät rött ris

Rött ris lÀr sÀnka kolesterolvÀrdet pÄ ett naturligt sÀtt. Kolesterolstudier har visat att rött ris kan sÀnka kolesterolvÀrdet med hela 25%, men tillrÀcklig forskning saknas för att det ska kunna rekommenderas officiellt.

Sluta röka

En annan Ă„tgĂ€rd som kan vidtas Ă€r att sluta röka. De kemiska Ă€mnen som finns i cigaretter sĂ€nker det ”goda” HDL-kolesterolvĂ€rdet och orsakar dessutom skador pĂ„ blodkĂ€rlens vĂ€ggar.

Rör pÄ dig

Minst 30 minuters motion om dagen befrÀmjar omsÀttningen av kolesterol och kan leda till viktnedgÄng, vilket i sin tur ocksÄ sÀnker kolesterolvÀrdet

ÖvervĂ€g medicinering

Medicinering rekommenderas i samtliga fall dÀr Àven andra faktorer ökar risken för kÀrlsjukdomar: högt blodtryck, diabetes, rökning och förekomst av Àrftliga kÀrlsjukdomar. NÀr risken Àr sÀrskilt hög (>10% risk för kÀrlförtrÀngning inom tio Är) eller om kÀrlförtrÀngning redan har konstaterats, Àr det nödvÀndigt att medicinera.

Statiner fungerar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de blockerar det enzym i kroppen som producerar kolesterol. Statiner tas pĂ„ kvĂ€llen eftersom enzymets aktivitet Ă€r som högst under natten. Det finns olika slags statiner, som samtliga har visat sig sĂ€nka det ”onda” LDL-kolesterolvĂ€rdet med 2540%, Ă€ven i lĂ„ga doser.

TyvĂ€rr kan statiner – liksom andra lĂ€kemedel – orsaka biverkningar, t.ex. muskelsmĂ€rta, huvudvĂ€rk, mag-/tarmbesvĂ€r och nedsatt leverfunktion. En ökad dos statiner kan leda till ökad risk för biverkningar, Ă€ven om den bara Ă„stadkommer en sĂ€nkning av kolesterolvĂ€rdet pĂ„ cirka 6%. DĂ€rför ges först en lĂ„g dos, och efter tre mĂ„nader kontrolleras sĂ„vĂ€l kolesterolvĂ€rdet som leverfunktionen.

Ett annat lÀkemedel som kan anvÀndas Àr ezetimib, som hÀmmar upptagningen av kolesterol ur födan. Detta lÀkemedel Àr dock mycket mindre effektivt och kan orsaka fler biverkningar Àn statiner.

PÄbörja en konsultation